blogga

Ja jag får väl fortsätta blogga.. kanske kan hjälpa mig i min sorg.. Hmm.. vem vet?? Ensam är stark eller är det så.??? Som tur är har jag många omkring mig som gillar mig och alla mina knasiga barn så ensam behöver jag inte känna mig. Även om jag är livrädd för att känna att jag lever men inte är levande.. Att allting som man måste göra går på rutin men inte med den glädje som jag känt förrut.. Men det är en ny period i livet ähhh eller hur man nu ska sammanfatta allt å för mig är det bara å gilla läget och göra det bästa av situationen.

Mina svärföräldrar - Ni kommer ju alltid att betyda mycket för mig.. Även om ni en dag får en ny svärdotter så hoppas jag vi ska kunna hålla kontakten och snacka om livet i stort och andra stora och små saker.
Love You...

Nu ska jag fixa lite käk till barnen å snart natta dom. skönt.. ska njuta av lugnet å ta till vara på mig själv..

Kram till alla där ute och ta hand om varandra - man vet aldrig när det kan vara för sent..